En liten reflektion såhär på morgonkvisten.
Jag har aldrig varit så värst planerande av mig, även fast jag många gånger önskat att lite mer struktur hade aldrig skadat. Men sen jag har kommit till USA så har jag börjat förstå att vi svenskar är nog väldigt strukturerade i naturen, vill veta vexakt tid för något, järna planera morgondagens planer dagen innan.
Frågor som hur,när och varför, måste bli besvarade. Såklart man kan inte dra alla över en kam, men eftersom jag tillhör den del av folket som hemma i sverige inte anses allt för p´lanerad och strukturerad, verkar här borta som en riktig planerare.
Anledningen till att jag har lagt märke till detta är för att jag umgås mycket med andra naionaliteter och när vi kommer till delen där vi ska bestämma något kommer min svenska strukturkännsla fram och vill veta exakt vad som kommer hända imon och inte bara ett vi hörs? Vad betyder det igentligen?
vilken tid?
Hur ska vi höras när en av dem jag umgås med inte har en fungerande mobil?
Jag har frågat dem om dem tycker det är konstigt att inte bestämma saker. Det tyckete dem inte utan tittade bara helt oförstående på mig som om jag kom från mars !:)
Så summan av kadermumman är att vi svenskar har en inre planneringssida som vi kanske inte vet om när vi bor i Sverige men när vi kommer ut från landets gränser inser vi hur svenska vi faktsigt är.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar